Tjejsnack, bad å mys

Jag å mormor har ett förtroligt samtal...en vis kvinna det där...

hon kan nog lära mig ett å annat när jag blir större

Skönt att bada...tror jag...hm har inte bestämt mig
för vad jag tycker riktigt än

I mammas trygga famn trivs jag...å så vet jag att jag kan få mat här;)

Jag å pappa chillar på soffan...nyfiken i en strut är jag
å kan nu hålla huvudet uppe alldeles själv i lite längre perioder

Hej Världen, faderskap å färgen rosa

I måndags var vi på Socialförvaltningen...första å förhoppningsvis enda gången man sätter sin fot där...Peter är nu legitim fader och vårdnadshavare till "mitt" barn!!!! 'Vilket uråldrigt system...allt bara för att man inte är gifta...nåväl nu är det klappat å klart å Astrid är officiellt "vårt" barn... Tack för det Staten!!!! Astrid charmade för övrigt sockorna av handläggaren å hennes två kollegor som bevittnade Peters faderskap...i själva verket en påskrift på ett papper...that´s it.

Efter detta upplyftande besök bar det av till Kristianstadsbladets redaktion för att bli fotade till "Hej Världen". Direkt när vi kom inom dörren så fick vi direktiv av en barsk kvinna som dessutom undrade om vi ville ha en blå eller rosa filt i gåva... Ni som känner mig vet att jag naturligtvis valde en ljusblå...kvinnan tittade lite snett på oss...Astrid hade nämligen klänning på sig så det var ganska uppenbart att hon är en liten tjej...å då bara måste man ha rosa...eller!!!???? Suck...missförstå mig inte...det är inget fel på färgen rosa...men mer att det tvingas på en enkom av en enda anledning...könet på barnet!!!!! När det finns så många fina färger...trist att bara begränsa sig till en då:)

Det var lite löpande-band-känsla...å en totalt oinspirerad fotograf som brände av ett antal bilder innan man ens hann blinka å sen var det klart...När jag såg resultatet idag...så undrar jag hur det bildvalet gick till...
Han har iaf lyckats att lyfta fram min fina dubbelhaka...å Peter ser så allvarlig ut i jämförelse med mig och mitt vargagrin...men Astrid blev fin...å det är ju det som är huvudsaken:)

Kolla in länken nedan...eller spana in dagens Kristianstadsblad ni som har

Hej Världen

Hur söt får man vara?

Lustgasen blev min bästa vän

Fredagen den 8 maj kl. 8.00 och två veckor över tiden hade vi en tid för kontroll på sjukhuset. Det fanns en viss chans att jag skulle bli igångsatt, men både jag å Peter hade givit upp hoppet om att ungen någonsin skulle komma ut vid det här laget. Nåväl, väskan packades och vi körde iväg. Väl där konstaterades genom ultraljud att mängden fostervatten var lite för låg, vilket iof sig innebar att jag var på gång... Överläkare Helge Ström tittade på oss och sa "vi får nog sätta igång dig idag". Peter och jag tittade på varandra och svalde...gav varandra en blick som sa...idag ska vi bli föräldrar!!!!!!!!!!

Vi blev flyttade till BB först i väntan på en förlossningssal...det var tydligen fullt... Det tog inte lång stund innan vi fick komma till förlossningen, men dessförinnan hann vi få i oss lite frukost och jag fick ett lavemang. Det ni...tror aldrig att jag skrattat så mycket i hela mitt liv. Stackars Peter satt utanför å hörde allt...tur att han älskar mig:)

12.15 blev jag igångsatt....behöver inte gå in mer på det men det innebar ryggläge i gynstolen. Vid ett tillfälle skulle den propre överläkare Ström höja stolen och mumlar lite torrt..."nu går vi till väders". Jag och Peter försökte desperat hålla oss för skratt...situationen är ju rätt så komisk. Överläkare Ström rörde inte en min.

Trots igångsättning kan man tydligen få vänta i flera dagar på att någonting ska hända och då blir man hemskickad igen...suck! Men en halvtimme senare gick vattnet av sig självt...döm om min förvåning och en timme efter det hade jag ordentliga värkar. Satt i duschen i två och en halv timme å stönade (kändes dock som knappt tjugo minuter eftersom att jag var så inne i värkarbetet)...stackars Peter satt utanför duschkabinen och kunde göra just ingenting och drömde sig därför bort och tänkte på slagskepp (yrkesskada). Peter var annars en klippa genom hela förlossningen...baddade min panna, försåg mig med vatten å annan dryck, bytte från reklamradio till lugn cd-skiva när jag, hög på lustgas, började yra om att "varför ska alla göra cover på Barry Manilows gamla slagdänga Mandy?". Enligt Peter som var mer vid sina sinnens fulla bruk så spelades inte den låten överhuvudtaget...hmmmmm...så borta var jag!!!!!

Lustgasen blev min bästa vän!!!!! Jag som hade varit lite orolig för den andades galant in och ut i masken...som om jag aldrig hade gjort något annat. Trodde att jag visste vad djupandning var...men ack vad jag har bedragit mig!!!!!!! När jag idag tar djupa andetag kan jag fortfarande känna den lite sötaktiga doften av lustgas... Efter sex timmars aktivt värkarbete och fyra avslutande horribla krystningar, följeslagna av primalskrik som gjorde mig hes i flera dagar efter förlossningen, kom så äntligen vårt kära barn, som jag gått å burit på så länge, till världen. Det blev en underbar flicka...en liten Astrid!!!!! Som hon har lurat oss...nåja inte faster Helena och Ola...de trodde att det skulle bli en flicka hela tiden...å Peter har faktiskt garderat sig hela tiden. Peter fick följa med ut i ett intilliggande skötrum för att rengöra och suga henne...hon hade bajsat i fostervattnet...medan jag tryckte ut moderkakan. Det dröjde dock inte länge innan en påtagligt rörd, lycklig å tårögd Peter kom in med henne till mig. Jag har aldrig sett något vackrare...min familj....Astrid, Peter och jag...KÄRLEK!!!!!!!!!!!!!!!

Tusen tack för alla lyckönskningar, blommor å presenter!!!!!

Astrids första vecka

Tisdagen 12 maj

Home at last...

Äntligen lämnat sjukhuset...när vi kom in genom dörren brast det för mig.

Genom tårarna hörde Peter mig snyfta "och jag som inte ens tycker om sjukhus".

Hade liksom inte tänkt på det tidigare...att det kunde vara en av

anledningarna till att jag varit så spänd där...men nu släppte det...tack å lov!!!!!!

Första natten i vår egen säng var ljuvlig å Astrid sov länge å väl.

Vid utskrivningen från BB vägde Astrid endast 3670 gr. Hon hade alltså gått ner hela 475 gr,

vilket barnläkaren tyckte var lite väl mycket. Vi fick en ny tid på torsdag då vi ska tillbaka

och kontrollväga henne...arma krake...har väl inte fått tillräckligt med mjölk från mig pga migränanfallet...usch så hemsk man känner sig...värdelös...kan inte tillfredsställa sitt barns mest basala behov.

Onsdagen 13 maj

Farmor å farfar på besök.

Farmor hade stickat å sytt en massa fint till Astrid...

ska bli kul att se hur hon tar sig ut i det så småningom...

en Pippi-tröja är på gång dessutom...

otroligt bedårande!!!!!

Torsdagen 14 maj

Morgonen började i kaos...vi vaknade alldeles för sent

efter en näst intill sömnlös natt. Trodde att vi skulle hinna promenera

till sjukhuset dit vi skulle på efterkontroll och vägning av Astrid.

Fick ta bilen istället efter att ha slängt på oss lite palter å bytt på Astrid.

Bilen ville dock inte starta först...det visade sig att lyktorna varit på

sen besiktningen dagen innan...men till sist gick det. Bara tjugo minuter försenade.

Hon hade gått upp 125 gr å vi fick en strikt amningsregim, som skulle följas,

av syster Inga-Kari och "det tullade hon inte en sekin på".

En sjuksyster av den gamla skolan.

Lycklig å stolt mormor kom på besök på eftermiddagen.

Vilket gråtkalas det blev.

När jag såg henne brast allt å jag bara grät å grät...

lyckliga tårar dock...tårar av samförstånd mellan mor och dotter.

She came bearing gifts...både till Astrid och till mig...

fick nämligen en uppblåsbar badring med Nalle Puh på...

kan inte sitta så bra än...

Efter att ha kissat ner pappa för andra gången idag, å bajsat ner hela sig själv,

fick Astrid ta ett bad i pappas gamla orange badbalja från början av

70-talet och ligger här på tork insvept i mammas sköna badlakan.

Den äckliga navelsträngsstumpen ramlade av av sig själv.

Fredagen 15 maj

Moster Linda på besök

Har kämpat med amningen hela dagen,

är trött å gråtmild när syrran kommer.

Peter är på Mässen och bjuder grabbarna på cigarr...

som den stolte fader han är:)

Lördagen 16 maj

Vaknade av den här synen imorse... Far å dotter...lika som bär.
Astrid sov i vår säng inatt efter att ha kaskadspytt.

Idag har vi varit på BB och kontrollvägt Astrid igen.
Hon hade gått upp 120 gr till och fick mer än godkänt, vilket gjorde mig till en väldigt lycklig moder:)

Efter sjukhusbesöket körde vi till Kids Corner å införskaffade

en ergonomisk Babybjörn så vi kan bära lillan tätt intill.

Hoppas nu bara att hon tycker om att sitta i den??!!

Välkommen till världen!!!

Vår lilla rosenknopp

Inez ASTRID Majken Rosengren

Född fredagen 8 maj 2009 kl. 19.47

Vikt: 4145 g Längd: 52 cm

Dagens besök

Först kom Mutti...sen kom Röda korset med hemleverans av ett skåp som jag köpt för 150 spänn...

Sen kom Ola med sina små änglar...

Moa...

å Oskar...
som för övrigt ser ut att bli en riktigt lovande fotograf,
det är nämmligen han som tagit bilden på sin far ovan
med min mobil

Vi käkade äpple/rabarberpaj med "snorkräm", tittade på "kooouurrt" från semestern på Öland förra sommaren, vilket fick Oskar att vilja åka till djurparken på studs å se på "Claaaaawwnen"...djuren kom i andra hand...inte så viktigt...

Nu är jag lite matt å har slängt mig i soffan framför hockeyn...Heja Sverige!!!!

Får gå å lägga mig sen så att jag är hyfsat utvilad inför morgondagen.

Ska till CSK kl. 8.00 imorgonbitti...får se om vi blir kvar eller om vi blir hemskickade

Vad är oddsen...50/50 typ...

Måndag hela veckan

Men kom igen nu!!!! Hur skönt kan det vara att ligga uppåner fastkilad med huvudet och resten av kroppen vriden in absurdum för att få plats i ett skvalpigt hav????!!! Har nu gått 12 dagar över tiden å inte den minsta tendens till värkar.

Minns ni den gamla rullen "Måndag hela veckan" med Bill Murray? Mitt liv är precis så just nu...känns som om jag vaknar upp till samma dag varje morgon. Varje ny morgon har jag en chans att göra annorlunda men målet är detsamma...IDAG SKA UNGEN UT!!!!!!

Likväl händer det inte....panik!!!!!!! Får se vad som händer på fredag...om de sätter igång mig elller om jag måste genomlida ytterligare en veckas väntan....

"Lillens nya sängkläder no 2"

Hade lite gamla kökshandukar över som vi inte använder och sydde ytterligare ett set med sängkläder till bebisen. Har man en far som gjorde lumpen som en "flottans gosse" och dessutom numera jobbar som intendent på Marinmuseum så måste man ju bara ha sängkläder med marint tema...eller hur;) Nederst använde jag mig av knäppningen i en gammal herrskjorta för att kunna försluta påslakanet...tyckte att det var lite finurligt....

Hopp

Kunde inte hålla mig längre...har inte köpt ett klädplagg på flera månader...å lär ju inte ha mycket som passar mig post förlossning. Hittade dessa chinos och Jesussandaler på Ica MAXI av alla ställen...billigt å bra...

Nu återstår bara att se när jag kan komma i kläderna...

Längtan

Mer än en vecka över tiden nu å jag har mentalt börjat ge upp tanken på att bebisen nånsin skall komma ut till oss. Känns som om jag går runt i en vakuumförsluten timewarp som det inte finns någon ände på...

Saker jag längtar till:

• Att få se vad det är för en krabat jag gått och burit på i 9...nä banne mig snart 10 månader!!!!!!!!!!!!!Flicka/pojke/personlighet/utseende...ja allt...kom nuuuuuuuuu!!!!!!

• Att få ligga nära å snusa på mitt barn...den söta doft som bara nya små liv kan utsöndra....

• Att få tillbaka herraväldet över min kropp...kunna röra mig mer fritt

• Att kunna få på mig ett par byxor igen...i daxläget är "hängbuken" i vägen...suck!!! Tack för sommarvärmen som har gjort att jag har kunnat gå i kjol den sista tiden:)

• Att kunna få i fötterna i ett par skor...utan att de ser ut som ett par kasslerbitar...

• Att kunna ligga på mage igen...

Ja, listan är lång, men jag håller nog här...

Valborg 2009

The man of the hour...

Peters pappa Leif 70 år!

Ja må han leva uti hundrade år...

Födelsedagslunch på Hässleholms golfklubb

A trip down memory lane...bland hägg å slån

Sally åker ståndsmässigt å har fartränder i skägget:)

Utflykt till Hovdala slott