Astrid är förkyld och i helgen var hon och jag inlagda på sjukhuset eftersom hon hade så hög feber...usch vad man känner sig hjälplös. Nu är hon på bättringsvägen men hon snörvlar och rosslar som bara den...stackarn...men febern är borta iaf:)
Igår tänkte jag att vi skulle hinna ut och uträtta lite ärenden på stan...hah!!! Astrid var helt omöjlig och var vaken från 10.00 på morgonen till 23.00 igårkväll med endast korta sovpauser om tjugo minuter max, åt gången. Suck! Vid halvtre-tiden fick jag äntligen en liten paus när hon lyckades roa sig i babygymmet. Då hann jag in i duschen med henne liggandes utanför så jag kunde ha henne under uppsikt. Vi var utanför dörren innan klockan var halvfyra...jippie...vilken bedrift...hahaha oh då hade jag dessutom hunnit amma henne. Det hjälpte ju tyvärr inte...så fort vi kommit ner på stan började hon skrika och det kvittade vad jag gjorde hon bara fortsatte. Jag fick släppa allt jag plockat på mig och gå ut. Hittade en bänk i skugga utanför Åhléns där jag fick sätta mig å amma för publik...jättekul... En tant kom fram å hängde över mig (medan jag ammade bör tilläggas) för att få sig en titt på "det lilla livet" som hon sa...åhhh så söt...bla bla bla...å sen tog tanten Astrid på benet...å då sparkade min underbara rebelliska dotter bestämt bort hennes hand:)
Nåväl, färdigammad å nyrapad så kräker Astrid ner hela mig...å lyckan är fulländad...det är bara att resa sig å stolt marschera genom stan helt fläckig:) På vägen hem somnar Astrid äntligen å jag vågar inte stanna utan passerar vårt hem å går vidare till Egna hem på en liten promenad...några minuter senare vaknar Astrid igen och skriker...
Jag ger upp å går hem...
Mormor snickrar ihop babygymmet hon köpt till Astrid
Astrid räcker ut tungan...måttligt road...haha...men det blev bättre å idag har hon legat där en halvtimme
Hm, ser en tedens av att sticka ut tungan har smittat av sig till Astrid. ha ha ha skrattar moster Linda
SvaraRadera